Fem viktiga trender inom inköp 2020

2020 innebär både ett nytt år och ett nytt decennium. Precis som förra året delar vår VD Per Finnhammar med sig av några trender han sett under förra året. De är baserade på sex globala megatrender och på en mängd intervjuer, möten och diskussioner med svenska kunder, kandidater och samarbetspartners. Läs här nedan hans personliga trendspaning!

EFFSO intervjuar över 400 inköpschefer och inköpare varje år. Vi har hjälpt över 100 kunder med deras inköpsutmaningar under året och vi har besökt närmare 10 olika mässor och event. Själv träffade jag nästan 150 olika inköpsorganisationer under 2019. Allt detta ger oss på EFFSO en bra insikt om läget inom svenska inköpsorganisationer och bra förutsättningar för att göra en spaning inför 2020. Jag kommer att gå igenom fem inköpstrender.

1. Hållbar supply chain, en hygienfaktor

Redan 2015 pratade jag om hållbar supply chain bland annat på SOI Norr. Det har hänt mycket sedan dess, kanske främst att hållbarhet inte längre bara är en trend utan en hygienfaktor. Vill företag eller verksamheter långsiktigt konkurrera om den bästa arbetskraften räcker det inte längre att betala den bästa lönen eller ha ett starkt varumärke. Den generation som nu kommer ut på arbetsmarknaden är mycket medveten. Många väljer bort högbetalda jobb för att prioritera verksamheter där de kan påverka hållbarhetsarbetet. Eftersom inköp har stark påverkan på ett företags hållbarhet landar ett stort ansvar på oss inköpare!

Det kan finnas stora pengar att spara genom att välja hållbart. Vi ser fler och fler exempel på att hållbarhet lönar sig på både lång och kort sikt. Se tex på H&M som satsat hårt på Green IT sedan 2012 med sitt ”Double Sales – Half Impact”-initiativ.

2. Digitalisering, automatisering och artificiell intelligens

Digitalisering, automatisering och artificiell intelligens känns nog som en självklar trend för de flesta och något jag skulle kunna skriva spaltmeter om. Men det finns några särskilt viktiga insikter som jag tror kan hjälpa er att hamna rätt med era initiativ. Jason Busch från Spend Matters sa så här på Digital Procurement World i Amsterdam 2019: ”Se dina investeringar i digitalisering som en investeringsportfölj. 90% bör vara säkra kort medan du kan chansa lite med 10%”.

Robot Process Automation (RPA) och Artificiell Intelligens (AI) är hett. Men det betyder inte att ni ska kasta ut alla äldre system eller försöka utveckla AI lösningar för allt. RPA är perfekt för att lappa, laga och få gamla system att prata med varandra. RPA arbetar i samma gränssnitt som människan. Finns det repetitiva manuella steg kan du låta en robot göra dessa.

När det gäller AI-lösningar har det blivit en riktig hype, och massor av lösningar kallas för AI men är det inte. Mitt tips är att testa någon nischlösning som byggt in AI, tex en lösning för spendanalys eller en contract managementlösning. Och vill man vara lite mer vågad, köp AI ”as a service” på Amazon för en billig peng. Där finns färdiga lösningar för tex forecasting, översättning av tal till text eller lösningar för att göra rekommendationer.

Funderar ni på AI/Deep Learning, ställ er tre frågor

1. Är det du vill få utfört något som människor är bra på men som tex är tidskrävande?
2. Är det lätt att få tag på 10.000 – 100.000 exempel där en människa har gjort det som ska utföras?
3. Är det som du vill ha utfört intellektuellt svårt för en människa, tex att förutspå en konjunkturnedgång?

Är svaret ja på fråga 1 och 2 och nej på fråga 3, kan AI vara lösningen. Observera att inom ett par år kommer ovan frågor delvis sättas ur spel när nästa steg inom AI-teknologin, Reinforcement Learning, kommer med kommersiella lösningar.

Nischlösningar som fokuserar på ett specifikt problem är en tydlig trend bland inköpssystem. Här är kunskap och fokus mycket riktat. Dessa lösningar tenderar att ha nöjdare användare och mer lyckade implementationer än så kallade ”suiter” (breda system med moduler för allt).

3. Kompetensbrist när komplexiteten i inköpshantverket ökar

Nästa trend ser vi i skuggan av digitaliseringen och kategoristyrningsmetodiken. När komplexiteten i det goda inköpshantverket ökar ökar även kompetensbristen. Digitaliseringen gör inte inköpshantverket enklare utan mer krävande. Mer tillgängliga data och fler system att hantera för inköpare som måste förstå hur de ska dra nytta av dessa. Digitaliseringsparadoxen innebär dessutom att det har blivit ”coolare” att driva digitaliseringsprojekt än att göra inköpshantverket. Problemet är att resultatet från digitalisering ofta ligger i framtiden medan företag behöver resultat både nu och senare. Resultatet från det goda inköpshantverket är direkt.

Vi träffar många inköpsorganisationer inom både privat- och offentlig sektor som hävdar att de infört kategoristyrning. Många gånger har de organiserat sig per kategori, hållit ett par föreläsningar internt om kategoristyrning och tagit fram en process. Men kategoristyrning är framför allt en metodik och ett tvärfunktionellt arbetssätt. I många organisationer ser vi medarbetare som vill lära sig ett kategoristyrt arbetssätt och vill jobba med de nya IT-lösningarna som finns tillgängliga, men där det saknas kompetens bland chefer och mellanchefer. För att dra nytta kategoristyrningsmetodiken och systemstödet krävs det att cheferna är duktiga på själva inköpshantverket så att de kan ställa krav, coacha och utbilda sina medarbetare. Tyvärr är det få som är det och få är beredda att sätta sig i skolbänken igen.

4. Den agila inköpsfunktionen

För att klara de ökade kraven som ställs på inköp vad gäller system, data, analys, metodik, tvärfunktionalitet, ständigt lärande, hållbarhet etc måste inköpsfunktionen utvecklas och bli mer agilt anpassningsbar. Detta sker bäst med ”special teams” där rätt kompetens nyttjas när och där den behövs. Inköpsfunktionen behöver hitta sätt att skala kompetens och resursbehov. Idag är ofta inköpsfunktionen för statisk. I Sverige ligger den variabla arbetskraften på ca 16% vilket är i paritet med övriga Europa men lägre än USA. Inom de flesta inköpsorganisationer är den väsentligen lägre, vilket behöver öka för att möta de behov och krav som ställs på inköp.

Den agila inköpsfunktionen är också ett sätt att lösa ovan nämnda kompetensbrist. Men det måste göras på rätt sätt så att kompetensen från olika team ständigt delas och smittar av sig på övriga organisationen. De inköpsverksamheter som löser detta bäst kommer att leverera bäst resultat och attrahera de bästa talangerna långsiktigt. Ett ständigt lärande inom organisationen är A och O.

5. Inbromsande ekonomi med ökat fokus på inköpsbesparingar

Detta är den mest kortsiktiga och lättflyktiga trenden. Vår senaste lågkonjunktur började vika hösten 2007 (ekonomifakta.se) för att bottna ur i början på 2009. Det tog ända till 2015 innan högkonjunktur nåddes igen. För Inköp är tidpunkten från att det börjar vika tills det bottnar ur den mest kritiska. Leverantörsmarknaden har ite hunnit ställa om sin kapacitet och är många gånger desperat att ta affärer och undvika nedskärningar. Det är just då inköp kan agera. Så fort konjunkturen når botten och vänder uppåt försvinner denna möjlighet. Gör man rätt här kan effekterna sitta i långt in i konjunkturuppgången.

Vill ni höra mer så kommer jag att prata om dessa trender på Advanced Engineering i Göteborg i mars. Med denna översiktliga spaning önskar jag er ett fantastiskt 2020!

/Per Finnhammar